Text och bild: Staffan Castegren

Här kan du höra Kräldjursanstalten

Två av medlemmarna på Rörstrandsgatan.

Det här bandet fanns till i Stockholm en tid på 70-talet. Jag vet inte så mycket, men jag har för mig att de först hette Sexiga Tjorvmelkers och därefter Sollefteåidealet (vilket är ett lysande namn, långt före Stenmarks: “Det var inte en ensam galning, det var hela Härnösand”). Till sist fastnade de för namnet Kräldjursanstalten.

Det var tre personer; Bröderna Stefan och Thomas Agaton på bas och gitarr samt Michael Maksymenko på trummor. De bodde i Birkastan och handlade på Birka musik. De var i tjugoårsåldern och de tyckte att jag var rätt mossig som var nästan trettio. De var roligast när de var alla tre tillsammans och triggade igång varandra i halsbrytande pladder.

Bilderna här är från en spelning de hade i Borgarskolans aula (Där restaurangerna Esperanto och Råkultur ligger i dag). Senare gjorde visst Micke nåt på Zetateve när det var nytt, men sen har de försvunnit ur mitt sikte. Kanske är de lika utflippade i dag, men det troliga är att även de, liksom jag, blivit uppslukade av bekvämlighetens hemska hydra.

Klicka på bilderna för att förstora dem.

På bastrumman står det, Möt 80-talet med Kräldjursanstalten. Dåtida futurism.

Bröderna Agaton, jag tror det är Stefan till vänster, men säker är jag inte.

Progressiv rock inspirerad av Captain Beefheart.

Notera dammsugarslangen som kommer ur basförstärkaren.

Klart man kör på märkesinstrument, Mickes gitarr är en Dodge Dart.