Text och bild Staffan Castegren

Oklara framtidsutsikter

Samtliga politiker i Sveriges riksdag har enats om att vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, och att vi därför ska låna 300 miljarder kronor, till militär upprustning.

Det råder också enighet om det säkerhetspolitiska hotet, som alltid måste formuleras exakt så här: Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina, ett demokratiskt, fritt och självständigt land.

Vi vanliga människor som ska betala måste fråga oss: Är detta sant?

1. Samtliga politiker i Sveriges riksdag tycker uppenbarligen att det är högst troligt att Ryssland hyser planer på att attackera Sverige.

2. Samtliga politiker i Sveriges riksdag har, efter noggranna historiska studier, kommit fram till att om alla länder rustar upp så mycket som möjligt så leder det alltid till fred.

3. Samtliga politiker i Sveriges riksdag anser att Rysslands krig i Ukraina är fullskaligt och syftar till total invasion, och att Ukraina är ett demokratiskt land.

Svaret på punkt 1 är att risken för krig mellan Sverige och Ryssland ökade något när vi gick med i Nato, men att den fortfarande är mycket låg. Ingen av parterna har ju något att vinna på ett krig.

Punkt 2 är väl närmast retorisk. Alla som inte är helt bakom flötet vet att historien ständigt visar att kraftig upprustning ofelbart leder till nya krig.

Punkt 3, kriget i Ukraina är inte fullskaligt, utan ska snarast hindra byggandet av Natobaser 30 mil från Moskva. I demokratiindex ligger Ukraina på plats 92 omgivet av diktaturerna Marocko och Tunisien.

***

Det känns som om vi just nu är mycket nära ett nytt världskrig. Men det har inte så mycket med Ryssland att göra, utan med vapenindustrin och det alltmer sönderfallande USA med sina hundratals militärbaser runt hela världen. Även om Sverige köper vapen för 300 miljarder skulle vi ändå bara vara en munsbit för en beslutsam kärnvapenmakt.

De flesta bildade människor vet allt detta, men ingen törs säga att kejsaren är naken. Det bästa skulle ju vara att Sverige gick ur Nato, började rusta ned, och slöt förbund med andra små, fredsälskande länder. Då skulle vi inte längre vara en del av problemet, utan en del av lösningen. Men att någon enda politiker i Sveriges riksdag skulle driva den linjen känns mycket avlägset.