Svenska skrivregler




Varför behöver vi skrivregler?

Du skriver för läsaren

Om du lämnar in en redovisning till din lärare, om du söker ett sommarjobb eller om du skriver en artikel i en tidning, är det språket som bär fram det du vill säga. Du vill att läsaren ska förstå vad du menar. Därför ska du skriva tydligt och korrekt.

Det finns regler för hur man skriver. De flesta vet att ordet inom stavas med ett n. Om man läser en text där inom plötsligt stavas med två n reagerar man direkt. Problemet är att man fortsätter att läsa medan man reagerar. Det kan hända att man läser tre fyra rader utan att förstå vad man läser därför att man tänker: Vad är det här för ett stolpskott som inte kan stava till inom?

Tänk om det viktigaste i hela din text ligger precis efter en felstavning eller efter något annat språkligt fel. Då kommer läsarna troligen att missa just det du helst av allt vill att de ska förstå.

Du ska skriva så att läsaren bara reagerar på det du säger, inte på hur du säger det. Grundtanken kan sammanfattas i tre meningar som alla pekar åt samma håll:


Skriv mottagaranpassat!
Se din text med läsarens ögon!
Du skriver för läsarens skull!











Form

Ett modernt ordbehandlingsprogram innehåller en mängd grafiska verktyg. Men det ger dig inte automatisk kunskap om layout och typografi. Ett brev ska se ut som ett brev och en redovisning som en redovisning. Försök inte att göra reklamblad av dina texter bara för att datorn har verktygen. Oprofessionell layout imponerar inte på någon.

Det räcker nästan alltid med ett typsnitt. Var sparsam med kursiveringar, versaler och fetstil. Däremot är luft snyggt. Lämna därför breda marginaler, lite mer till vänster än till höger och lite mer upptill än nedtill. Dela in din text i stycken.

Titta på hur brev och dokument brukar se ut och härma det som du tycker är lättläst. Om din text har en snygg form har läsaren lättare att ta till sig textens innehåll.







Rubriker

Rubriker ska hjälpa läsaren att se strukturen i din text. Ett brev kan till exempel ha en ärenderubrik. En sådan rubrik markeras med fetstil eller med understrykning:

Beställning av fågelfrö
Meritförteckning

I en kort text behövs inga fler rubriker. I en längre text däremot är de till stor hjälp för läsaren. Där kan det behövas rubriker i två eller tre nivåer. Den första nivån beskriver hela texten:

Franska revolutionen

Nästa nivå beskriver textens olika avdelningar:

Revolutionens orsaker
Året 1789
Skräckväldet
Napoleon tar makten

Den tredje nivån beskriver stycken inom avdelningarna:

Adelns privilegier
Situationen på landsbygden
Borgarklassen

Dessa rubriknivåer kan markeras med fetstil och olika teckenstorlekar, till exempel 18, 14 och 12 punkter. Stora bokstäver (versaler) eller kursiv stil, underlättar sällan läsandet. Använd heller inte olika typsnitt. Tänk på att man inte skriver punkt i rubriker, om de inte består av flera meningar, däremot frågetecken om det behövs:

Varför mördades Marat?

Lägg alltid två blankrader före och en efter en rubrik. Du kan även lägga flera blankrader kring första och andra nivåns rubriker för att ytterligare markera strukturen.







Styckeindelning

En kompakt text är tung att läsa. Om du delar in den i stycken underlättar du för läsaren. Ett stycke ska innehålla sådant som hänger ihop. Grundregeln är en tanke, ett stycke.

I ett vanligt A4-format är det lämpligt att ett stycke består av tre till sex rader. Du kan skriva kortare om det är något du vill markera speciellt, men helst inte längre. Detta är naturligtvis bara en tumregel. Man kan tänka sig undantag beroende på texttyp.

Det bästa sättet att markera nytt stycke är att lägga in en blankrad. Man kan också göra ett indrag i första raden, men det kan ibland skapa problem när man överför filer mellan olika program.







Punktuppställning

Ibland kan du vilja betona eller sammanfatta en tankegång. Då kan en punktuppställning vara användbar. Den kan till exempel se ut så här:

Innan du går:

  • Sätt på telefonsvararen
  • Släck ljuset
  • Koppla på tjuvlarmet
  • Man kan också skriva så här:

    Innan du går ska du

  • sätta på telefonsvararen
  • släcka ljuset
  • koppla på tjuvlarmet.
  • Här består hela uppställningen av en enda mening. Därför har vi liten bokstav i punkterna. Du behöver inte sätta komma efter "telefonsvararen" eller "och" efter "ljuset". Däremot brukar man sätta punkt efter sista ordet, här "tjuvlarmet".

    Om du behöver hänvisa till punkterna senare i texten är det bra att markera dem med bokstäver eller siffror:

    2 Selma Lagerlöf
    a) Ungdomsåren
    b) Nils Holgerson
    c) Nobelpriset
    d) De sista verken
    Punkt 2 a ovan handlar i första hand om ...

    Tänk på att punktuppställningen ska vara enhetlig både till innehåll och språk. I exemplen ovan består de två första punktuppställningarna av tre uppmaningar och den tredje av fyra företeelser. Skriv inte:

    Att tänka på innan du far ut på sjön:

    - Nykterhet
    - Sjövett
    - Man ska ha flytväst
    - Hänsyn

    Punkt tre ovan är en hel mening, de tre övriga punkterna är bara ett ord. Det är inte enhetligt. Den tredje punkten kunde kallas "Flytväst" i stället.

    Notera att det finns flera sätt att markera punkterna, stjärnor, punkter, bokstäver, siffror eller tankstreck.









    Datum

    Ett tydligt sätt att skriva datum är 11 oktober 2003. Att skriva 11 10 03 eller 03 10 11 är inte lika tydligt. Datum som ser ut så här, 01 03 04 är inte så kul. 1 mars 2004 kan inte missförstås.

    Tänk på att månader (liksom dagar) alltid stavas med liten bokstav. Du behöver inte skriva 11:e eller 2:a. Du behöver heller inte förkorta månaderna. December går lika fort att läsa som dec.