Minigrammatik

Vi har delat in grammatiken i formlära, satslära och meningsbyggnad.

Formlära:
Beskriver de enskilda orden och deras böjningsmönster.

Satslära:
Beskriver ordens funktion i satsen.

Meningsbyggnad:
Fogar samman orden till satser och meningar.







Formlära

Enligt den traditionella grammatiken kan alla ord räknas till någon av de nio ordklasserna:

substantiv pronomen verb
adjektiv adverb konjunktioner
prepositioner räkneord interjektioner
Substantiv

näsa, strumpa, båt, stad, universum, makt, stillhet, Kalle, Volvo, snickare, ljus, tomhet, gräl, syra, uppehållstillstånd, luftförorening, mjölk.


Pronomen

du, dig, din, vi, oss, vår, sig, som, vars, vad, vem, vilka, någon, ingenting, den.


Verb

springa, leva, samsas, gratulera, variera, utväxla, samarbeta, slappa, knyppla, strömma, generera, hänga, drömma.


Adjektiv

dum, snäll, kul, vilsen, svart, brokig, smalspårig,sexfilig,varierad, freudiansk, salomonisk, gräll, svampartad, museal, dyster, fantastisk.


Adverb

när, var, hur, varför, ofta, alltid, aldrig, inte, fort, hemma, dit, där, egentligen, ju, säkerligen, då, nu, efteråt.


Konjunktioner

och, men, eller, att, om, innan, eftersom.


Prepositioner

i, på, av, med, under, över, längs, på grund av.


Räkneord

ett, två, tre, hundrafemtio, sju miljoner, första, andra, femtiofjärde.


Interjektioner

ja, nej, hej, adjö, mors, usch, jävlar.







Satslära

Trots många underavdelningar kan man räkna med fem satsdelar:

Predikat Det som händer
Subjekt Den eller det som gör det som händer
Objekt Den eller det som blir påverkad av det som händer
Adverbial Var, när, hur, varför något händer
Attribut Hur subjektet eller objektet är


Predikat:  Det som händer

Du är så vacker utan spackel.
Vi mötte ett skepp ...
Jag har bott vid en landsväg.
Man ska leva för varandra.
Vem vet? Inte jag.
Har du hört den förskräckliga händelsen?


Subjekt  Den eller det som gör det som händer

Du är den ende.
Mors lilla Olle i skogen gick.
Och över alltihopa lyser moder sol.
Vem kan segla förutan vind?
Varför skola människor strida?
Det blir alltid värre framåt natten.


Objekt  Den eller det som blir påverkad av det som händer

Jag ska köpa vingar för pengarna.
Där såg han en kråka, som satt och gol.
De plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor.
Har du sett herr kantarell?
Litet bo jag sätta vill.
Jag lyfter ögat mot himmelen.


Adverbial  Var, när, hur, varför något händer

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.
Här kommer Pippi Långstrump.
Nu grönskar det.
Jag är ute när gumman min är inne.
Vart ska du gå min lilla flicka?
Inte ska du tro jag går och friar.


Attribut  Hur subjektet eller objektet är

Jag vet en dejlig rosa.
Teddybjörnen Fredriksson, ja så hette han.
Lilla Lasse sitter och gråter, borta är hans fiskarebåt.
Härlig är jorden. Härlig är Guds himmel.
Har du sett min lilla katt?
Fingal Olsson, som sitter därborta, är inte han död?







Meningsbyggnad

Ordföljd

En huvudsats som är ett påstående kan ha rak ordföljd. Det betyder att subjektet står före predikatet. I exemplen nedan är predikatet understruket:

Revisorn suckade djupt.
Snickaren slipar en list.
Skräddaren sitter på bordet med korslagda ben.
Bagaren brukar vakna klockan halv tre.

En huvudsats som är ett påstående kan ha omvänd ordföljd. Det betyder att subjektet står efter predikatet. Vid tvåverbskonstruktioner står subjektet efter det finita verbet, det vill säga det verb som böjs:

I går planterade trädgårdsmästaren rosor.
I Kanada har skogvaktarna rutiga skjortor
Hos oss får försäljarna inte ha jeans.
Nu har portvakten vaknat.

En huvudsats som är en fråga har, med ett undantag, omvänd ordföljd:

Äter kocken oxfilé varje dag?
Brukar skådespelare deklamera i duschen?
Varför är läraren så trött?
Vart åker reseledaren på semester?

En huvudsats som är en fråga har rak ordföljd om frågeordet är subjekt:

Vem regerar i Sverige?
Vilka sjunger på operan?
Vad händer i banken efter tre?

I en huvudsats kan subjektet stå först. Satsen får då rak ordföljd. Annars kan predikatet, objektet eller adverbialet stå först. Satsen får då omvänd ordföljd. Attributen påverkar inte ordföljden:

Bisatser

Det finns fyra sätt att identifiera en bisats:

1 En bisats kan inte stå för sig själv.
2 En bisats inleds med ett bisatsinledande ord.
3 En bisats har alltid rak ordföljd.
4 "Biff"-regeln.


Punkt 1  En bisats kan inte stå för sig själv.

Bisatsen ...

Om det ringer.

... kan inte stå ensam. Den måste ingå i en huvudsats:

Du kan väl svara om det ringer.

Punkt 2  En bisats inleds med ett bisatsinledande ord.

Bisatsinledande ord är bland andra:

som, vilket, att, därför att, eftersom, fastän, för att, innan, när, om

Punkt 3  En bisats har alltid rak ordföljd.

I meningen ...

När katten är borta dansar råttorna på bordet.

... har bisatsen "när katten är borta" rak ordföljd (katten är), medan huvudsatsen "dansar råttorna på bordet" har omvänd ordföljd (dansar råttorna).

Punkt 4  Biff-regeln

Biff-regeln lyder så här:

I en Bisats står ordet "Inte" Före det Finita verbet.

Om det inte finns ett "inte" i satsen så får man stoppa in ett i huvudet:

Det är härligt att solen skiner.
Det är inte härligt att solen inte skiner.

I huvudsatsen "Det är härligt" kommer "inte" efter det finita verbet "är". I bisatsen "att solen skiner" kommer "inte" före det finita verbet "skiner".

Några exempel

Här följer några exempelmeningar med bisatserna understrukna

Jag följer med om du betalar.
När det blåser ska man inte bygga korthus .
Almarna, som växte i Kungsträdgården, skulle huggas ned.
Jag ska inte vara med i kören eftersom jag inte kan sjunga.
Att du leker med elden tycker jag är spännande.

Notera hur Biff-regeln fungerar i det fjärde exemplet.