Meningsbyggnad




Ordföljd

Subjekt och predikat

En huvudsats i svenskan kan antingen ha rak ordföljd eller omvänd ordföljd. Rak ordföljd innebär att subjektet står före predikatet. Omvänd ordföljd innebär att predikatet står före subjektet. Vi exemplifierar med en rad ur en dikt av Rut Hillarp:

Och in genom fönstret kom havet.

Här är "havet" subjekt och "kom" predikat. "In genom fönstret" är adverbial. Predikatet står före subjektet, alltså har vi omvänd ordföljd. Det går lätt att göra om denna mening till rak ordföljd:

Och havet kom in genom fönstret.

Om vi bortser från skillnaden i poetisk slagkraft så kan vi konstatera att författarinnan valt att sätta adverbialet först i meningen. Vad som då händer är att subjektet hamnar efter predikatet. Regeln är nämligen:

Står något annat än subjektet först i en huvudsats så får vi omvänd ordföljd.







Några undantag

Och nu till undantagen, för sådana finns naturligtvis. Ett ser du i exemplen ovan. Samordnande konjunktioner (och, men, eller) påverkar inte ordföljden. Artiklar och subjektets attribut påverkar inte heller ordföljden:

Den enastående söta och väluppfostrade katten kissade i soffan.

Denna mening har rak ordföljd. Subjektet "katten" står före predikatet "kissade". Detta trots att det står en hel rad med ord före subjektet. Men dessa ord är attribut till subjektet. Om man i stället sätter rumsadverbialet "i soffan" först så får man en mening som låter så här;

I soffan kissade den enastående söta och väluppfostrade katten.

Nu får vi omvänd ordföljd. Predikatet står före subjektet och hela den grupp av ord som hör till subjektet.







Frågesatser

Det vanligaste fallet av omvänd ordföljd är naturligtvis frågesatser:

Älskar du mig?
Kommer du till mig i morgon?
Har du något emot att mamma är med?

Vid frågor som är tvåverbskonstruktioner kommer subjektet efter det finita verbet:

Kan du spela dragbasun?
Har du varit i Globen?

Frågesatser som börjar med frågeord har oftast omvänd ordföljd:

Varför sitter du i myrstacken?
Hur kom du dit?
När tänker du gå därifrån?

Undantaget är när frågeordet självt är subjekt:

Vem har tagit min penna?
Vilka kompar Lill Lindfors på Lördag?
Vad har fastnat i avloppet?

Samtliga dessa frågeord är interrogativa pronomen och det måste de ju vara om de ska kunna vara subjekt. Här får vi rak ordföljd. I talat språk kan vi också få rak ordföljd i frågesatser:

Du kommer på lördag?
Klockan är väl snart sju?

Här är det betoningen som skiljer frågorna från påståendesatser.