Formlära
Interjektioner
Svarsord, hälsningsord och utrop som ensamma kan utgöra en mening är interjektioner. Här är några typiska exempel:
Ja, jo, jaså, jaha, nej, nähä, hej, mors, hallå, adjö, usch, ojdå, aj, tack.Notera att verb i imperativ, "Kom!", "Sluta!", "Försvinn!" också ensamma kan utgöra en mening utan att för den skull vara interjektioner.
Svordomar
Är du känslig så ska du inte läsa detta.
Eftersom vissa författare av skolböcker i grammatik verkar vara ganska känsliga så tror nog de flesta av deras elever att alla svordomar är interjektioner, men så är det inte. Om man slår sig på tummen och utbrister: Jävlar! så är det en interjektion. Men titta på dessa exempel:
Han är en jävel.I det första exemplet är "jävel" ett substantiv. I det andra är "jävla" ett adjektiv. I det tredje är "jävla" ett adverb. I det fjärde är "jävlas" ett verb.
Han svär som en jävla borstbindare.
Han är så jävla korkad.
Han jävlas alltid med oss.
Allmänt
Om man tittar på en lista över de vanligaste orden i svenskan så hittar man konjunktioner som "och, eller, men", prepositioner som "i, av, på", pronomen som "han, det, som". Det finns knappast några substantiv eller adjektiv. De verb som finns är betydelsesvaga som "är, har" och adverben är satsadverb som "inte".
Man kan kalla sådana ord för formord. De är inte så många, men de används mycket ofta och har till syfte att binda samman de mer betydelsebärande orden i meningarna.
Språket förändras ständigt, men inte inom alla områden. Vi möter nya substantiv, adjektiv och verb nästan varje dag, men när såg vi en ny preposition eller ett nytt pronomen?
Av "sammanboende" fick vi "sambo" och av "sambo" fick vi substantiven "mambo", "särbo" och "delsbo". Från IT-världen kommer verben "maila", "chatta" och "hacka". Adjektiven "häftig", "grym", "tung" och "fet" har i ungdomsspråket fått en helt ny betydelse.
Det är alltså betydelseorden och inte formorden som utvecklas, men någon enstaka gång sker det ett nyskapande även där. Man kan ju bara nämna det där underbara adverbet som bara används av sportkommentatorer: "snett-inåt-bakåt"
Men prepositioner kan också förändras: I TV-serien "Percy tårar" sades vissa saker vara "på" eller "av" (två prepositioner). Detta betydde att de var "inne" eller "ute" (två adverb), det vill säga "bra" eller "dåliga" (två adjektiv).
Många människor förfasar sig över språkets förflackning, men så har det varit i alla tider. Svenskan har klarat anstormningar från tyskan, franskan och engelskan under hundratals år. Ändå har vårt modersmål kvar sin särart. Och det finns goda skäl att anta att det kommer att förbli så i hundratals år till.