Historia 1750-1800
Vad händer i Sverige?
I Frihetstidens Sverige bestämmer riksdagen. Den är uppdelad i fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder. Adeln har den största makten, men borgarnas och böndernas inflytande ökar stadigt. Det är inte en demokrati i vår mening eftersom rösträtten är starkt begränsad, men regeringsmakten skiftar mellan de två partierna beroende på valresultat.
År 1751 dör Fredrik I och Adolf Fredrik blir kung. Hans makt är ännu mindre än Fredriks och han är heller inte särskilt intresserad av statsangelägenheter. Hans hustru Lovisa Ulrika, som är syster till Fredrik den store av Preussen, är däremot anhängare av kungligt envälde. Detta påverkar deras son Gustavs uppfostran.
År 1772 blir Gustav III kung och återinför kungamakten genom en oblodig kupp. Till en början får han ett brett stöd. Han lyckas sanera landets ekonomi och uppmuntrar konst, vetenskap och industri. Men snart växer kritiken både från adeln och de ofrälse.
Han inleder ett krig mot Ryssland 1788 på tveksamma grunder, men moralen är låg, framförallt i Finland där röster börjar höras om finsk självständighet. Efter några oavgjorda drabbningar vinner svenska flottan en seger vid Svensksund 1790. Några månader senare sluts fred utan landavträdelser.
Gustav sympatiserar med upplysningstidens idéer och Sverige erkänner tidigt USA. Men han är stark motståndare till franska revolutionen och försöker rädda den franska kungafamiljen genom sitt ombud Axel von Fersen.
Vid riksdagen 1789 spelar Gustav ut präster, borgare och bönder mot adeln och lyckas öka sin makt på adelns bekostnad. I gengäld tvingas han göra eftergifter, framför allt åt bönderna. Fiendskapen mot kungen växer. En grupp svenska adelsmän konspirerar och 1792 blir Gustav mördad. Hans omyndige son Gustav IV Adolf blir kung.
Under den andra halvan av 1700-talet instiftas efter fransk förebild flera akademier i Sverige; Vitterhetakademien 1753, Musikaliska akademien 1771 och Svenska Akademien 1786. Inom jordbruket tillåts enskiftet där små jordlotter slås samman. Den skånske godsherren Rutger Macklean är en föregångare.
Kemisten Carl Wilhelm Scheele upptäcker flera grundämnen. Carl Mikael Bellman ger ut Fredmans epistlar 1790 och Fredmans visor 1791. År 1753 inför Sverige, som sista land i västvärlden, den gregorianska tideräkningen.
Vad händer i Europa?
Den snabba utvecklingen i Preussen upplevs som ett hot i Europa som föredrar ett söndrat Tyskland. Det är en av grunderna till sjuårskriget som utbryter 1756. En annan anledning är rivaliteten mellan Frankrike och England. I kriget står Ryssland, Österrike, Frankrike och några mindre länder, bland andra Sverige, mot Preussen och England.
Sjuårskriget kan kallas det första världskriget. Striderna förs inte bara i Europa utan även i Amerika och Indien. Vid freden 1763 är Frankrike den stora förloraren och mister de flesta av sina kolonier i Amerika och Indien till England. I Europa däremot är gränserna oförändrade.
I England blir George III kung 1760. Han försöker utöka sitt inflytande, men parlamentet och en rad starka premiärministrar behåller makten. I Indien är nu England helt dominerande, men i Nordamerika revolterar de europeiska kolonisterna mot de engelska styret (se nedan). Den industriella utvecklingen får ett nytt genombrott genom James Watts förbättrade ångmaskin.
I Ryssland dör Elisabeth under sjuårskriget. Landet sluter separatfred och ingår i alians med Preussen. Katarina II (Katarina den stora) som blir kejsarinna 1762 utvidgar Rysslands gränser till Svarta havet och genomför med Österrike och Preussen det som kallas "Polens delning".
I Frankrike samverkar många faktorer till det som blir Franska Revolutionen:
Upplysningstidens idéer.
Föredöme från demokratiska styrelseskick i England och USA.
Fiaskot i sjuårskriget och den usla ekonomin.
Adelns och hovets orimliga privilegier.
År 1789 tvingas kungen att inkalla ständerna (riksdagen) för första gången sedan 1614. Kungen vill ha hjälp att sanera ekonomin, men de radikala vill ha en ny konstitution. Efter hårda förhandlingar tar de ofrälse makten och 14 juli (nu Frankrikes nationaldag) stormar massorna i Paris borgen Bastiljen.
De ofrälse är inte någon enhetlig grupp. Där finns allt från bönder och hantverkare till advokater och industriägare. Dessutom får de stöd av radikala adelsmän och präster. Snart utbryter interna strider och i början av 90-talet, under det så kallade skräckväldet, avrättas tusentals människor, både adelsmän och tidigare revolutionärer.
I Europa ingår flera länder en allians mot Frankrike. Genom att som första land införa allmän värnplikt har Frankrike snart en armé som uppgår till en miljon man. Adelns tillbakagång ger utrymme för nya grupper att bli officerare. Napoleon Bonaparte stiger i graderna och blir 1799 militärdiktator under titeln förste konsul.
Vad händer i övriga världen?
I Nordamerika protesterar kolonisterna mot de engelska skatterna och tullarna och snart utbryter reguljära strider. Den 4 juli (nu USA:s nationaldag) 1776 undertecknar ombud från de tretton kolonierna en självständighetsförklaring. Frihetskriget pågår med stöd av Frankrike och Spanien i ytterligare några år. År 1789 tillträder George Washington som USA:s första president.
Kultur och vetenskap
Tre viktiga böcker: "Émile" 1762, av den franske upplysningsfilosofen Jean Jacques Rousseau, "Nationernas välstånd" 1778, av den engelske nationalekonomen Adam Smith och "Kritik av det rena förnuftet" 1781 av den tyske filosofen Immanuel Kant.
Det amerikanska universalsnillet Benjamin Franklin gör experiment med blixten. Fransmannen Antoine Lavoisier anses för den moderna kemins fader. Den engelska läkaren Edward Jenner utför 1796 den första vaccinationen mot smittkoppor.
Engelsmannen Thomas Gainsborough och fransmannen Louis David är två av tidens framstående målare. Bland tonsättarna märks bland andra Wolfgang Amadeus Mozart och Joseph Haydn. Johann Wolfgang Goethe ger 1774 ut boken "Den unge Werthers lidanden".