Historia 1700-1750
Vad händer i Sverige?
År 1700 ingår Danmark, Ryssland och Polen en allians mot Sverige. Karl XII landstiger på Själland och tvingar danskarna till fred. Därefter drar armén till Narva där ryssarna under tsar Peter blir slagna. Under de följande åren besegrar kungen de polska trupperna i flera slag.
Trots framgångarna är det svenska stormaktsväldets på väg att kollapsa. Redan 1703 anlägger ryssarna S:t Petersburg på mark som formellt tillhör svenska Finland. 1708 drar Karl XII in i Ryssland med 40 000 man. Armén lider svårt av vintern och besegras året därpå i slaget vid Poltava.
Krigen kostar pengar och folk. Pengarna försöker kungen få fram genom att låta prägla nödmynt i koppar, men befolkningsunderlaget är begränsat och krigströttheten sprider sig. År 1718 stupar Karl XII i Fredrikshald i Norge och hans syster Ulrika Eleonora utses till regent. Men redan 1720 abdikerar hon till förmån för sin make Fredrik I.
År 1720 antar riksdagen en ny regeringsform där det kungliga enväldet avskaffas och riksdagen får makten över finanser och lagstiftning. Under denna tid, den så kallade frihetstiden, som pågår fram till 1772 då Gustaf III kröns, växlar regeringsinnehavet mellan två partier, "hattarna" och "mössorna".
Under den första halvan av 1700-talet framträder en rad framstående svenska vetenskapsmän och kulturpersonligheter, Carl von Linné, Anders Celsius och Emanuel Swedenborg. År 1724 börjar Jonas Alströmer odla potatis på sin gård utanför Alingsås.
Vad händer i Europa?
I Spanien dör Karl II 1700. Han har inga barn och både Ludvig XIV och den österrikiske kejsaren Leopold I gör anspråk på den spanska kronan; Ludvig för sin sonson Filips och Leopold för sin son Karls räkning. Arvet gäller inte bara Spanien utan även Belgien och flera stater i Italien samt de amerikanska kolonierna.
De europeiska stormakterna har enats om att dela på arvet, men när Karl i sitt testamente utser Filip till tronföljare ändrar sig Ludvig och 1701 utbryter det spanska tronföljdskriget där huvudmotståndarna är Frankrike och Spanien mot Österrike och England.
Den främste engelska härföraren är hertigen av Marlborough (förfader till Winston Churchill). En vändpunkt i kriget är slaget vid Blenheim 1704 där den franska sidan besegras. Vid freden i Utrecht 1713 blir Filip V kung av Spanien och de amerikanska besittningarna, Österrike får de europeiska lydländerna och England får Gibraltar och stora delar av Frankrikes besittningar i Kanada.
I England samverkar tre faktorer till vad som ska komma att kallas den industriella revolutionen:
Den internationella handeln, framför allt slavhandeln, ger stora vinster.
En omläggning av jordbruket till större enheter leder dels till en ökning av livsmedelsproduktionen, dels till en inströmning av egendomslös lantbefolkning till städerna.
Flera tekniska genombrott, framför allt inom textilindustrin, lägger grund för industriell produktion till skillnad från tidigare produktion i hemmen.
En ny europeisk stormakt håller på att växa fram. Redan under 1600-talet hamnar Ostpreussen och Hinterpommern under kurfurstendömet Brandenburgs ledning och 1701 utropas kungadömet Preussen. Under de första årtiondena byggs den preussiska armén upp till en av Europas slagkraftigaste härar.
Efter freden i Utrecht utvidgar Österrike sin intressesfär på Balkan på turkarnas bekostnad. Kejsar VI dör 1740 och efterträds av sin dotter Maria Teresia. Samma år blir Fredrik II (Fredrik den store) kung av Preussen. Konkurrensen mellan de två länderna om inflytandet i Tyskland blir inledningen till en ny serie Europeiska storkrig.
Peter den store i Ryssland dör 1725. Det leder till en längre period av intriger och inbördes stridigheter. Först när Peters dotter Elisabeth bestiger tronen 1741 får landet en fast ledning. De ryska böndernas livegenskap når nu sin kulmen och liknar i mycket rent slaveri.
Vad händer i övriga världen?
I Kina härskar Qingdynastin. Under starka kejsare inleds en ekonomisk och utrikespolitisk storhetstid med expansion i Tibet och Indokina. Västerländska sjöfartsnationer tillåts bara att driva handel i Kanton och kineserna kräver betalning i silver för sitt porslin.
I Indien går Stora Moguls rike mot sin undergång. Lokala furstar och rövarband härjar fritt. Det engelska inflytandet ökar starkt.
Kultur och vetenskap
Man brukar kalla 1700-talet för upplysningens tid. Inspirerade av 1600-talets naturvetenskapliga genombrott tar upplysningsfilosoferna strid mot gamla dogmer och hävdar förnuftets rätt. Dessa tankar får i sin tur stor betydelse för den amerikanska och franska revolutionen. Ledande tänkare är engelsmannen John Locke och fransmännen Montesquieu och Voltaire.
Carl von Linné utger 1737 första delen av Systema Naturae där han lägger fram ett klassificeringssystem för växter och djur. 1719 utkommer Robinson Crusoe av Daniel Defoe och 1726 Gullivers resor av Jonathan Swift.
Antoine Watteau är en av tidens framstående målare. Bland tonsättarna märks bland andra Johann Sebastian Bach och Georg Friedrich Händel. I staden Cremona i Italien bygger Antonio Stradivarius oöverträffade violiner.