Historia 1650-1700
Vad händer i Sverige?
År 1654 avsäger sig drottning Kristina sin krona till förmån för Karl X Gustav. Hon lämnar Sverige och övergår till katolicismen och bosätter sig i Rom. Rikets finanser är dåliga på grund av de ständiga behoven att försvara det svenska östersjöväldet. Karl Gustav kräver med stöd av de ofrälse (icke adliga) stånden att en del av adelns gods återlämnas till staten.
I ett nytt krig med Danmark anfaller Karl Gustav söderifrån med den svenska tysklandshären. Genom en djärv marsch över isen vid Bält lyckas han överaska de danska trupperna. Vid freden i Roskilde 1658 får Sverige Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län i Norge. De två sistnämnda går snart förlorade, men vid denna tidpunkt når det svenska stormaktsväldets sin största utsträckning.
Karl X Gustav dör 1660 och hans änka Hedvig Eleonora leder en förmyndarregering fram till 1672 då sonen blir myndig regent under namnet Karl XI. Sverige förlorar sina tyska besittningar men försvarar vad man vunnit vid freden i Roskilde. År 1697 dör Karl XI och hans blott 15 årige son Karl XII blir kung.
Två typiska representanter för det svenska stormaktsväldet under denna tid är Magnus Gabriel De la Gardie som är en av Sveriges rikaste män och Olof Rudbeck. Den senare utkommer 1679 med första delen av sitt verk Atlantica där Sverige utpekas som den europeiska kulturens vagga.
Vad händer i Europa?
I Frankrike dör kardinal Mazarin 1661 och Ludvig XIV blir enväldig kung. Under denna tid växer Frankrike till den ledande makten i Europa. Man utökar sina gränser mot det tyska riket och går 1672 till attack mot Nederländerna.
Men Ludvigs slöseri och ständiga krig tär på resurserna. Och efter religiösa förföljelser under 1680-talet flyr hundratusentals hugenotter landet, som därmed förlorar viktiga yrkesgrupper, mest köpmän, hantverkare och industriidkare.
Nederländerna är ett litet land, men en stormakt till sjöss. Även om det formellt kallas förbundsrepublik har det styrts av familjen Oranien sedan 1572. Vilhelm III har titeln ståthållare vid Frankrikes anfall. Trots sin underlägsenhet lyckas holländarna hålla stånd mot fransmännen, bland annat genom att de öppnar vallarna mot havet.
När Karl I av England avrättats 1649 avskaffar Cromwell kungadömet och utropar republik. Formellt styrs landet av parlamentet, men i praktiken är det en militärdiktatur och 1653 blir Cromwell ensam styrande som lordprotector. Efter Cromwells död återupprättas kungadömet 1660 under Karl II.
Karl II efterträds 1685 av sin bror Jakob II. Han talar öppet om att göra sig enväldig och att återinföra den katolska kyrkan. Detta leder till vad som kallas "den ärorika revolutionen 1688". Parlamentet ger kronan åt Vilhelm III av Oranien som är gift med kungens dotter Maria. Jakob flyr till Frankrike. Vid kröningen av Vilhelm III och Maria II 1689 antages "Declarations of Rights" som bekräftar Englands fria statsskick.
1683 belägras Wien av turkarna, som emellertid drivs på flykten. Detta innebär en tillbakagång för det Osmanska rikets expansion i Europa. Österrikiska trupper intar större delen av Ungern som blir arvrike inom huset Habsburg. Efter ytterligare strider avträder turkarna Siebenbürgen och Kroatien.
Peter den store blir tsar i Ryssland 1682. Han inleder en modernisering och "europisering" av landet som på sikt ska komma att göra Ryssland till en av Europas stormakter.
Expansionen österut fortsätter och 1699 färdas ryska trupper över ett namnlöst sund och koloniserar det som ska komma att kallas Alaska utan att veta att de därmed nått den amerikanska kontinenten.
Vad händer i övriga världen?
I Kina härskar Qingdynastin. Det råder sträng diktatur, men europeiska missionärer tillåts verka. År 1683 erövras ön Formosa.
Kultur och vetenskap
Isaac Newton formulerar 1666 gravitationslagen och lägger den matematiska grunden för Copernicus, Kepplers och Gallileis upptäckter. Gottfried Wilhelm Leibniz utformar 1667, oberoende av Newton, infinitesimalkalkylen. Den holländske filosofen Baruch Spinoza skriver om förnuft och religiös tolerans.
Diego Velazquez från Spanien och holländaren Jan Vermeer är två framstående målare. Bland tonsättarna märks bland andra fransmannen Jean Baptiste Luly som skriver operor vid Ludvig XIV:s hov och dansken Dietrich Buxtehude som kommer att bli en viktig inspirationskälla för Johann Sebastian Bach. Vidare kan man nämna två franska dramatiker Racine och Molière.