Den heliga egennyttan
Om man färdas på den svenska landsbygden ser man överallt ute på åkrar och fält stora vita plastinslagna balar. Ungarna kallar dem ufo-ägg. Jag tycker att de är så otroligt fula. Måste de ligga där och skräpa och skämma landskapet?
Samtidigt är det lätt att föreställa sig det samtal som skulle utspela sig om en 08-estet klev ur sin Toyotahybrid och gick fram till en odalman i en jättelik osande traktor med dubbla bakhjul och påpekade saken. Som gammal revyförfattare kan jag inte säga annat än att tanken svindlar.
Men i vissa fall finns det faktiskt lagstiftning till skydd för skönheten. Man får inte ha hur många skrotbilar som helst på sin tomt, och utbyggnader som alltför grovt våldför sig på stil och smak får inte något bygglov. Varför gäller inte dessa regler bara för att det är yrkesutövande bönder som förfular?
---
Tänk att du sitter på en sten och ser ut över fjärden. Det är höst och tystnaden är av den sorten som bara består av diskreta fågelpip, lite vind och det loja vågskvalpet mot stranden. Då hör du plötsligt ett surrande. Det är svagt till en början, som av en fluga i en burk, men under tio, femton minuters tid växer det oavbrutet i styrka.
Lugnet och samhörigheten med naturen är borta. Det enda som finns är detta entonigt plågsamma ettriga ljud. Till slut ser du en sjutons segelbåt med en snurra på tre hästkrafter. Farten verkar vara cirka en halv knop och blixtsnabbt räknar du ut att båten kommer att vara på fjärden i tio minuter och att den därefter kommer att höras i ytterligare en kvart.
Och med en slags tårögd desperation frågar du dig: Vad har denna människa för rätt att föra fram, inte sin båt, utan sin kupa av ljudförorening som kan mätas i kubikkilometer? Moderna bilar är så tysta att vinddraget överröstar motorljudet. Vad är det som gör båtar så märkvärdiga att normala hänsyn inte gäller?
---
De riktigt stora multinationella företagen är demokratiska dinosaurier. De är gigantiska till formatet, men den styrande funktionen, själva hjärnan, är mycket liten. De har en VD som rapporterar till en styrelse på tolv till tjugo personer, vilka i sin tur utses av ett mycket smalt skikt av storägare.
Dessa företag, vart och ett med en makt som överträffar många staters, är sammantagna en faktor som påverkar alla jordens länder och alla jordens människor. Men de styrs av en grupp som över hela världen högst kanske kan räknas i några tiotusental.
Många förundrades när George Bush blev USA:s president med bara 25 % av valmanskåren. Röster höjdes om demokratins kris. När det gäller de stora företagen är det demokratiska underlaget några tusendels promille.
Äganderätten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Majoritetsägare i de flesta av de stora företagen är med bred marginal miljontals små passiva aktieägare och fondsparare. Deras situation liknar medborgarens i en demokratisk stat. Ensam är man maktlös, men låter man sig representeras av ett politiskt parti kan man påverka.
När får vi se partierna gå ut och propagera bland aktieägarnas breda massor? Bonderörelsen i Hunan är en väldig tilldragelse. Det skulle väl vara en lustig överraskning för somliga om en koalition bestående av s, v och mp dök upp på nästa bolagsstämma i SEB som ombud för en majoritet av aktieägarna.
Smaka på tanken. Lek med aningslösheten. Tänk en helt ny typ av finansmän och finanskvinnor. Människor som är beredda att ta ansvar samhälleligt, kulturellt och globalt. Människor som ser sitt arbete som ett demokratiskt uppdrag, och inte som en hävstång för den egna förmögenheten.
---
Djupsinniga filosofer som Konrad Lorenz och Rolf Edberg skakar sorgmodigt på sina huvuden och beklagar den mänskliga aggressiviteten som de säger är alla krigs och allt eländes ursprung. Detta är naturligtvis bara, ursäkta uttrycket, skitsnack, som gör alla historiska skeenden oundvikliga och som lägger all skuld på mänskligheten, i stället för på enskilda människor.
Under 1900-talet, skriver Peter Englund, dog fler än 180 miljoner människor som en följd av mänskliga beslut, i folkmord, krig och maktkamper. Var det verkligen aggressiviteten som tog död på alla dessa människor? Drevs inte figurer som Stalin, Hitler och Pol Pot snarare av egennytta, inlindad i nationalistiska, religiösa eller politiska fraser?
Arkeologin lämnar svårtolkade bidrag till krigandets historia. Befästningar och vapen dyker upp på bredare front för ca 6 000 år sedan. Kanske finns det skäl att spä på denna tidshorisont ytterligare, och söka ett samband mellan krig och övergången till jordbruksekonomi som inleddes då.
Med ett sådant resonemang blir krigens epok mindre än en tiondel av den moderna människans historia. Vi slipper förklaringar som rör aggressiviteten i den onåbara reptilhjärnan. I stället får vi ett förvärvat, historiskt sett tämligen nutida, beteende, som är en följd av den betänkliga kombinationen ekonomiskt överskott, mänsklig intelligens och egennytta.
Krig börjar alltid med våld mot den egna befolkningen. Det är lätt att föreställa sig en situation för tio tusen år sedan, när en ledare slår ihjäl en undersåte och hävdar politisk makt över liv och död för sig och några närstående. Det är också en bild av klassamhällets uppkomst, en begynnelse som leder såväl till George Bush som till Bill Gates.
Vår egen Göran Persson har faktiskt den juridiska rätten att under vissa betingelser ta livet av mig. Risken känns väl inte överhängande just i dag, men det är inget som gör mig glad direkt. Fast vad ska jag göra åt det? Vilket parti kan företräda mig i den frågan? Kanske är allt oundvikligt. Ingen av de senaste århundradenas revolutioner har på allvar lyckats rubba klassamhället, varken den amerikanske, den franska eller den ryska; lika lite som den demokratiska, den industriella eller den informationsteknologiska.
---
Jag har i denna artikel fört ett resonemang om den heliga egennyttan. När det gäller ufo-ägg och ljudföroreningar är det troligt att vi kan få se en förändring. Det handlar ju trots allt bara om några bonnläppar och lite småbåtsägare, i Sverige högst en miljon människor. De där tjugo, trettio tusen personerna som äger världen däremot, de blir det nog lite svårare att rå på.
Tillbaka till Blyertspennan Vänner
Tillbaka till FriText