Musikinstrument

Stråkinstrument

I en symfoniorkester brukar det finnas fem stråkstämmor; 1:a fiol (eller violin), 2:a fiol, altfiol (eller viola), cello (eller violoncell) och kontrabas. Varje stämma spelas av flera musiker, 1:a fiol av 8 till 16 stycken och kontrabas av 4 till 8. I en stråkkvartett är det bara fyra musiker två fioler, en altfiol och en cello.

Tonen frambringas genom att man drar en stråke över strängarna. Denna stråke har gnidits in med harts för att få den rätta strävheten. Ibland spelar man med fingrarna, det kallas pizzicato.

Inom folkmusiken finns det många varianter på stråkinstrument i olika delar av världen. I Sverige förekommer bland annat nyckelharpan där man får fram de olika tonerna genom att trycka på en slags tangenter, så kallade nycklar.


Stränginstrument

Stränginstrumenten spelas inte med stråke utan med fingrarna eller med en liten plastbit, ett så kallat plektrum. Dit hör till exempel gitarren. En vanlig gitarr har 6 strängar, men det finns varianter, som basgitarren som är större och har 4 strängar eller den 12-strängade gitarren.

En föregångare till gitarren är lutan. Andra stränginstrument är mandolinen (som en av kockarna spelar i Lady och Lufsen), banjon som har ett trumskinn spänt över resonanslådan och ukulelen som ser ut som en mycket liten gitarr. Harpan förekommer mest inom den klassiska musiken.

I rockmusiken spelar man elgitarr och elbas. Dessa låter nästan ingenting utan förstärkare. Mellan instrument och förstärkare har musikerna många så kallade effektpedaler som ändrar klangen. Den arabiska lutan, oud, den grekiska bouzukin och den indiska sitaren är ytterligare några av de många stränginstrument som finns över hela världen.


Klaviaturinstrument

Ett piano har strängar som slås an med klubbor när man trycker på tangenterna. I pianot sitter strängarna lodrätt. I en flygel sitter de vågrätt. En cembalo har inga klubbor utan stift som knäpper på strängarna. Celestan har klubbor men inga strängar, i stället slår klubborna an stämda metallplattor.

En kyrkorgel har flera klaviaturer och en elektrisk fläkt. Med olika knappar (register) han man styra luften till tusentals olika pipor för att få olika toner och klanger. I moderna orglar, till exempel Hammondorgeln, skapas tonen på elektronisk väg.

I jazz- och rockmusik förekommer elpianon och syntar. I en synt (eller synthesizer) kan man få fram ljud som liknar i stort sett alla instrument. Genom så kallad sampling kan man spela in vilket ljud som helst och spela från klaviaturen.


Mässingsblåsinstrument

De mässingsblåsinstrument (eller bleckblåsinstrument) som används i en symfoniorkester är trumpeten, trombonen, valthornet och tuban. Någon av trumpetarna får ibland spela piccolatrumpet som är stämd en oktav högre. Bland trombonisterna finns det ofta en bastrombon som är stämd en oktav lägre.

I marschmusik byts trumpeterna ibland ut mot kornetter. Bb-kornetten är stämd som en vanlig trumpet. Eb-kornetten är stämd en kvart högre. I stället för tromboner har man ibland alt- och tenorhorn som ser ut som mindre tubor. Tuban kan bytas ut mot en sousaphone som är lättare att bära.

Bland jazzmusiker förekommer en annan variant på trumpeten, flügelhornet, som har lite varmare klang. Vissa folkinstrument som hör till gruppen kan vara gjorda i trä eller horn, men ljudet frambringas genom "pruttande" läpprörelser i ett skålformat munstycke och detta gäller alla mässingsblåsinstrument.


Träblåsinstrument

De träblåsinstrument som används i en symfoniorkester är tvärflöjt, klarinett, oboe och fagott. Tvärflöjten finns i varianterna piccolaflöjt, vanlig flöjt och altflöjt. Klarinetten finns också i flera varianter, den vanliga och basklarinetten. Oboen har en altvariant, engelskt horn och fagotten finns i basläge, kontrafagott.

Saxofonen finns i flera storlekar, sopran (som oftast är rak), alt, tenor, baryton och bas. Den vanliga blockflöjten finns i samma storlekar plus en ännu mindre, sopranino. Den vanliga skolblockflöjten är sopranen.

Inom folkmusiken runt om i världen finns många olika träblåsinstrument som inte alltid är gjorda i trä. Vi ska här nämna tre, den irländska "penny whistle" som är en liten flöjt i metall och panflöjten som är trä-, eller bamburör i olika längd som man blåser i ungefär som man blåser en ton i en flaska. Även säckpipan räknas till träblåsinstrumenten.


Slagverk

I en symfoniorkester har slagverkarna oftast en av tre huvudinriktningar, pukor, keyboard percussion eller övrigt slagverk. Pukor (kallas även tympani eller pedalpukor) är kittelformade trummor i koppar eller glasfiber som kan stämmas i olika toner med en pedal.

Keyboard percussion betyder tangentbordsslagverk. Det finns tyvärr inget svenskt namn. Gruppen innehåller instrument med stämda metallplattor, som klockspel och vibrafon, eller träplattor som xylofon och marimba. Hit hör även rörklockspel som låter som stämda kyrkklockor.

Gruppen övrigt slagverk består av tusentals olika instrument. Trummor från den stora bastrumman till den lilla virveltrumman, Cymbaler i olika storlekar, hamrade metallskivor som kallas tamtam med obestämd tonhöjd eller gong med bestämd. Hit hör tamburin, kastanjetter och triangel, men även biltutor, fågelläten och sirener.


Mera slagverk

I många jazz- och rockband har man både en trumslagare och en slagverkare. Ett vanligt trumset består av en virveltrumma, en bastrumma som spelas med pedal, en eller två hängpukor, monterade på bastrumman, en golvpuka som står på egna ben, några cymbaler och en pedal med två cymbaler monterade vågrätt. Denna pedal kallas high hat.

Slagverkaren har ofta två eller flera congas, cirka en meter höga trummor som spelas med händerna, ett par bongotrummor som är mycket mindre och kanske timbales, ett par metalltrummor som spelas med tunna trumstockar. Han eller hon har säkert maraccas, träblock, koklockor och en guiro (gurka) som är ett trärör med skåror som skrapas med en liten pinne.

Ett slagverksinstrument som blivit populärt är steeldrums (eller pans) som är stämda oljefat i olika storlekar. De spelas ofta i stora ensembler. Tablas är ett par trummor som används i klassisk indisk musik. Det finns även elektroniska slagverksinstrument och trummaskiner som kan programmeras i förväg.