Gitarrackordanalys
Det här är inte en gitarrskola. Jag förutsätter att du kan spela lite grand, åtminstone de vanligaste ackorden. Du bör också ha läst musikläran här på FriText. Tanken är att tillämpa musikteorin på gitarren. Det kommer du att ha nytta av.
Jag kommer i princip bara att ta upp fyra ackord. Men jag ska berätta hur de fungerar och jag kommer att trixa och ändra och dra ifrån och lägga till. Det finurliga med just de här ackorden, E, A, D och C är att de är flyttbara över hela greppbrädan. Från dessa fyra ackord kommer du sedan att kunna ta alla andra ackord.
Lär dig det här!
Om du tittar på gitarrhalsen här ovanför ser du att den sjätte strängen är stämd i E. Trycker du ner strängen på första bandet blir det tonen F, på andra bandet F# och på tredje bandet G. Femte strängen är stämd i A. På första bandet ligger tonen Bb, på andra bandet B och på tredje bandet C. Ja, du kan ju läsa innantill och gå vidare till de övriga fyra strängarna. Lär dig de här tonerna!
Sedan ska du få en hemläxa. Rita en gitarrhals på ett papper. Skriv in namnet på alla toner på E 6-strängen från E till nionde bandet (C#), på A-strängen från A till nionde bandet (F#) och på D-strängen från D till nionde bandet (B). Lär dig de tonerna också. Det är inte så svårt och det är mycket bra att kunna, som du kommer att se.
Ackordet E
Här har du ackordet E dur. Vilka toner ingår i det ackordet? Det är ju en vanlig treklang: E, G# och B. Du kommer säkert ihåg att tonerna i en treklang kallas grundton (E), ters (G#) och kvint (B). Gå igenom sträng för sträng så ser du var de olika tonerna ligger:
E6 Grundton (E)
A5 Kvint (B)
D4 Grundton (E)
G3 Ters (G#)
B2 Kvint (B)
E1 Grundton (E)
Som du ser innehåller ackordet bara tre toner, fast i olika oktaver. Grundtonen finns på tre ställen, kvinten på två, men tersen bara på ett. Det är viktigt att du lär dig var grundtonen, tersen och kvinten ligger. Nu ska vi börja ändra i ackordet och då måste du veta tonernas funktion.
Det här är ett E moll-ackord. För att få ett mollackord sänker man tersen ett halv tonsteg. Vi får treklangen grundton (E), liten ters (G) och kvint (B). Vi såg i durackordet att tersen bara finns på G-strängen. Alltså sänker vi G# till G. För övrigt är ackordet identiskt med det föregående.
Den sjunde tonen i en E dur-skala är D# (räkna själv). Men den "vanliga" sjuan (eller septiman) är sänkt ett halvt tonsteg. Man kan säga att man får den genom att sänka grundtonen två halva tonsteg. Sjuan i ett E7 blir alltså tonen D. Den kan man nå på två sätt: Antingen på B-strängens tredje band, eller som jag har gjort här; låta D-strängen klinga lös.
Ett Em7 är nog det lättaste ackordet som finns. Alla strängar klingar löst, utom A-strängen. Notera att det är samma ackord som E7 fast med sänkt ters.
Maj7 (eller stor septima) får man genom att sänka grundtonen ett halvt tonsteg. Maj7:an i ett Emaj7 blir alltså tonen D#. Här har jag sänkt E:et på D-strängen. Maj7-ackord är oftast i dur, men de finns i moll också. Du kan nog säkert ta ett Em(maj)7 alldeles själv.
Sus kommer från ordet "suspended", hängande. Vi vill ha en hängande fyra. Fjärde tonen i en E dur-skala är A. Notera att fyran i ett sus4-ackord alltid är i stället för tersen. Vi höjer helt enkelt tersen ett halvt tonsteg på G-strängen från G# till A. Mycket ofta är sus4-ackord även sjuor. Räkna ut hur du tar ett E7sus4.
Den sjätte tonen i en E dur-skala är C# (räkna själv). Ett E6-ackord är alltså ett dur-ackord plus den sjätte tonen. På andra bandet på B-strängen hittar du C#. Krysset över A-strängen betyder att du inte ska spela den strängen. I ackordet E6 går det att lägga på ett finger på A-strängens andra band och få ett B, men senare när du flyttar ackorden över greppbrädan är det bättre med ett kryss.
Här har vi då samma ackord fast i moll. Du vet ju var tersen ligger. Jag tror knappast att jag behöver förklara det en gång till.
Ordet kvint kommer från det latinska ordet för fem. Om det står -5 så betyder det att kvinten ska sänkas ett halvt tonsteg. Som du minns har vi kvinten (B) på två ställen i ett E dur-ackord; på A-strängens andra band och i den lösa B-strängen. Det är naturligtvis enklast att sänka på A-strängen. Men det betyder att du inte får spela den osänkta B-strängen. Därför är den kryssad. I praktiken spelar man inte E 1:an heller. Sjuan ligger som vanligt på D-strängen.
Det här ackordet låter svårare än vad det är som du ser. Men om vi går igenom sträng för sträng ser du att systemet fungerar: E 6 är grundton, A 5 är sänkt kvint, D 4 är sjuan och G 3 är mollters. B-strängen måste naturligtvis vara kryssad av samma skäl som ovan och E 1:an spelar man oftast inte.
I ackordet E7+5 ska man höja kvinten ett halvt tonsteg. Det är lättast att göra på B-strängen. Det betyder att A-strängen måste kryssas. Där ligger ju i E dur annars en kvint som inte är höjd. Ett +5-ackord är nästan alltid dur, men prova för all del att spela det i moll.
Den nionde tonen i en E dur-skala är F# (räkna själv). Reglerna för ett 9-ackord säger att även sjuan ska vara med (om du vill ha bara nian skriver du E add 9). Gå nu igenom sträng för sträng och hitta de olika funktionerna grundton, ters, kvint, sjua och nia.
I ackordet E-9 ska man sänka nian ett halvt tonsteg. Det ser du att vi gjort i och med att F# blivit F på E 1-strängen. I bägge dessa 9-ackord kan du kryssa A-strängen om du vill. Det blir lättare senare när du ska flytta ackorden.
Barréackord
Jag tror att du vet vad ett barréackord är, men jag ska ändå förklara det. Man lägger pekfingret över samtliga strängar, till exempel på fjärde bandet. På så sätt kan man låtsas att gitarren börjar där. Sedan kan man ta ett "E-ackord" som vi lärt oss. Fast då är det ju inte ett E-ackord längre utan ett Ab-ackord, men funktionerna är de samma.
Börjar du förstå nu varför jag tjatat så mycket om terser och kvinter? Om det står Abm7-5 i dina noter kan det vara lite knepigt att snabbt räkna ut att molltersen i Ab är B och att kvinten är Eb och sjuan Db. Men det behöver du inte. Alla funktioner som gällde för E gäller också för Ab i barré. Kvinten ligger på femte och andra strängen och tersen på tredje.
Den stora poängen är alltså att om du lärt dig de här tretton E-ackorden och förstått de olika tonernas funktion, så har du också lärt dig en massa andra ackord. Med barrétekniken kan du flytta omkring de olika E-ackorden över greppbrädan. Det är därför du ska lära dig alla toner på E 6-strängen, så du vet när du spelar ett F#7, ett Bbm6 eller ett C#9 (högre än C# spelar man sällan).
Ackordet A
Då börjar vi om igen, fast med ackordet A. Ett A dur-ackord består av treklangen A, C# och E. Då verkar det kanske konstigt att kryssa E 6:an. Men man vill ofta ha grundtonen längst ner i ackordet. Vill man ha E i basen skriver man A/E. Låt oss gå igenom tonerna:
E6 Kryssad
A5 Grundton (A)
D4 Kvint (E)
G3 Grundton (A)
B2 Ters (C#)
E1 Kvint (E)
Precis som i E-dur innehåller ackordet A dur bara tre toner, fast i olika oktaver. Grundtonen finns på två ställen, kvinten på två, men tersen bara på ett. Det är viktigt att du lär dig var grundtonen, tersen och kvinten ligger. För nu ska vi börja ändra i ackordet och då måste du veta tonernas funktion. (Har du hört det förut?)
Tersen ligger på B 2:an. Sänk den ett halvt tonsteg. Jag tror att du hajar.
Du kommer ihåg att man får sjuan genom att sänka grundtonen två halva tonsteg. Sjuan i ett A-ackord är G. Den tonen har vi fått genom att låta G 3:an klinga fritt. (Ett ganska snyggt ackord är A7/G. Det får du genom att ta E 6:ans tredje band i stället för lösa A-strängen. Prova att ta det.)
Samma sak fast i moll. Kristallklart va?
Maj7:an får vi genom att sänka grundtonen ett halvt tonsteg. Det gör vi på G-strängen genom att sänka A till G#.
Här vill vi, som du minns, ha en hängande fyra. Fjärde tonen i en A dur-skala är D. I ett sus4-ackord är fyran alltid i stället för tersen. Vi höjer helt enkelt tersen ett halvt tonsteg på B-strängen från C# till D. Räkna även ut hur du tar ett A7sus4.
Den sjätte tonen i en A dur-skala är F#. Ett lämpligt F# hittar vi på E 1:ans andra band. Som du ser har jag kryssat D 4:an. Det beror på framtida flyttbarhet. Men är du stark i lillfingret kan du trycka ner alla strängarna på andra bandet från D 4 till E 1. Då är det flyttbart.
Samma sak fast i moll.
Nu ska vi sänka kvinten. Vi har två kvinter, en på D 4:an och en på E 1:an. Vi sänker E till D# på D 4:an och kryssar E 1:an.
Samma sak fast i moll.
Här ska vi höja kvinten. Vi gör på samma sätt och höjer E till F på D 4:an och kryssar E 1:an.
Här tycker du kanske att det skulle komma några 9-ackord, men det gör det inte. Den nionde tonen i en A dur-skala är B. Du kan ta ett A7 och låta B 2:an klinga fritt. Men problemet då är att du inte har någon ters. Det är ett snyggt ackord, men du vet inte om det är dur eller moll. Du kan i stället ta A9 och A-9 i "E-läge" på femte bandet.
Barréackord i "A-läge"
Du ser att jag skrivit ordet A-läge inom citattecken. Det beror på att det inte är en vedertagen musikterm. Jag har hittat på ordet för att jag vill att du ska tänka på tonernas funktioner. Alla A-ackorden går att flytta på greppbrädan och de funktioner som gäller i A gäller också i alla andra tonarter. Det är därför du ska lära dig alla toner på A-strängen, så du vet när du spelar ett B7, ett Ebm6 eller ett F#maj7 (högre än F# spelar man sällan).
Ackordet D
Nu tragglar vi vidare med D-läget (obs inga citattecken, nu är ordet vedertaget). Ett D dur-ackord består av treklangen D, F# och A. Vi går igenom tonerna som vanligt:
E6 Kryssad
A5 Kryssad
D4 Grundton (D)
G3 Kvint (A)
B2 Grundton (D)
E1 Ters (F#)
Nu har vi mindre att jobba med, två grundtoner, men bara en var av kvinten och tersen. Och jag säger det igen: Tänk på funktionerna.
Tersen ligger på E 1:an. Vi sänker den från F# till F.
Vi sänker grundtonen på B-strängen två halva, från D till C.
Samma sak fast i moll.
Maj7:an får vi genom att sänka grundtonen ett halvt tonsteg. Det gör vi på B-strängen genom att sänka D till C#.
Här vill vi, som du minns, ha en hängande fyra i stället för tersen. Fjärde tonen i en D dur-skala är G. Vi höjer helt enkelt tersen ett halvt tonsteg på E 1-strängen från F# till G. Räkna även ut hur du tar ett D7sus4.
Den sjätte tonen i en D dur-skala är B. D6 får vi genom att låta B-strängen klinga fritt.
Samma sak fast i moll.
Här vill vi sänka kvinten ett halvt tonsteg. Det finns bara ett ställe. Vi sänker A till G# på G-strängen.
Samma sak fast i moll.
Här vill vi höja kvinten ett halvt tonsteg. Det finns bara ett ställe. Vi höjer A till A# på G-strängen.
När det gäller niorna gäller samma sak som i A. Den nionde tonen i en D dur-skala är E. Du kan ta ett D7 och låta E 1:an klinga fritt. Men problemet då är att du inte har någon ters. Det är ett snyggt ackord, men du vet inte om det är dur eller moll.
Barréackord i D-läge
De rena D-dur och D-moll kan vara lite jobbiga att ta med barréteknik, men de andra ackorden går jättebra. Det är därför du ska lära dig alla toner på D-strängen, så du vet när du spelar ett E7, ett Abm6 eller ett Bmaj7 (högre än B spelar man sällan).
Ackordet C
Åkej, sista ackordet C. Ett C dur-ackord består av treklangen C, E och G. Vi kryssar E 6:an och går igenom tonerna:
E6 Kryssad
A5 Grundton (C)
D4 Ters (E)
G3 Kvint (G)
B2 Grundton (C)
E1 Ters (E)
Här har vi två grundtoner och två terser, men bara en kvint. C är inte ett typiskt barréackord. Jag har tagit med det bara för att det är så bra på dursjuor och nior. De ackord som följer här nedanför är flyttbara om man kryssar E 1:an och E 6:an.
Sjuan ligger, som du vet, två halva under grundtonen. I ett C-ackord är det tonen Bb. Den hittar vi på G-strängens tredje band. På så sätt får vi ingen kvint i ackordet, men det gör inte så mycket. Det gäller för resten några andra ackord som vi gått igenom.
Den nionde tonen i en C dur-skala är tonen D. Du kommer ihåg att även sjuan ska vara med. Om vi går igenom ton för ton har vi grundton C, ters E, sjua Bb och nia D. Just det här ackordet kan tas på ett annat sätt. Om du använder lillfingret och trycker ned både D:et på tredje bandet på B-strängen och G:et på tredje bandet på E 1-strängen så får du med en kvint i alla fall. Det ackordet är också flyttbart.
Vi hade nian på tredje bandet på B-strängen. Den tonen ska alltså sänkas ett halvt tonsteg från D till C#. Fast när det gäller fingersättningen är det nästan lättare att tänka sig ett vanligt C7 där du höjer C:et på B-strängen till C#.
Dimackord
Jag berättade en del om hur ett dimackord fungerar i musikläran. Det är byggt så att man spelar var tredje halvton. Ett C-dim består av tonerna C, Eb, Gb och A. Om vi struntar i C#-dim och D-dim så länge och tittar på Eb-dim så består det av tonerna Eb, Gb, A och C, det vill säga samma toner som C-dim. Det samma gäller Gb-dim och A-dim. Man kan i princip säga att det bara finns tre dimackord, men att man ger dem olika namn efter den ton man vill ha i botten.
Här ska du få tre flyttbara dimackord; ett i E-läge, ett i A-läge och ett i D-läge. Rent funktionell kan man säga att till exempel ett E-dim är samma som ett Em6-5. Titta på E-dimet här nedan och se om du kan förstå det.
Ett E-dim består av tonerna E, G, Bb och Db. Om vi går igenom strängarna en efter en har vi tonerna E, Bb, E, G, Db och E. Vi behöver inte kryssa några strängar här, men oftast spelar man bara de fyra eller fem grövsta.
Det här ackordet går att flytta ner till Bb, men inte till A. Fast det ligger ändå i A-läge. När man flyttar det använder man inte barréteknik. Ett B-dim består av tonerna B, D, F och Ab. Om vi tittar på tonerna från A 5:an till B 2:an har vi följden B, F, Ab och D.
Ett D-dim består av tonerna D, F, Ab och B. Om vi tittar på tonerna från D 4:an till E 1:an har vi följden D, Ab, B och F. Märker du att det är samma toner som i B-dim?
Sammanfattning
Ackorden vi gått igenom här är valda för att de går att flytta på greppbrädan. Ett E7 kan alltså med barréteknik bli ett F7, ett F#7, ett G7 och så vidare ända upp så högt som du kan ta på din gitarr. Ett Am6 kan på samma sätt bli ett Bbm6, ett Bm6 eller ett Cm6. Ett D-dim kan bli ett Eb-dim, ett E-dim eller ett F-dim.
Många av ackorden hittar du på flera ställen. Du kan till exempel försöka ta ett Em7-5 i E-läge, i A-läge och i D-läge. Frågan är vilket man ska välja. Det beror ofta på vilka ackord som kommer före och efter. Man får lyssna och känna efter vilket som låter snyggast. För det är ju det som musik handlar om.
Singer songwriter?
Jag hoppas att du lärt dig något om din gitarr och din musik nu. Men hur har du det med texterna? På FriText avdelning för svenska finns det en länk till vår skrivkurs. Det kanske är något för dig.
Svenska
Tillbaka till Estetiska ämnen